torsdag 5 oktober 2017
söndag 24 september 2017
Ready-made
Under artonhundratalet hade Europa industiraliserats. Samhället hade
omvandlats från ett agrart samhälle där man levde på jordbruk till ett
industrisamhälle där man arbetade för en lön.
Många hade flyttat in till städerna för att arbeta i fabrikerna och genom att varorna nu tillverkades
industriellt var det fler som hade råd att köpa föremål istället för att själv tillverka eller byta till sig det de behövde. Industrialismens idé var ju att massproducera varor och för att det skulle löna sig måste de vara så billiga att många hade råd att köpa dem. Industrialismens idé om massproduktion är inte möjlig utan en framväxande masskonsumtion.
Genom sin djärva syn på vad konst är har Duchamp (1887-1968) blivit en av de mes inflytelserika av 1900-talets konstnärer. Duchamp valde ut fabrikstillverkade föremål och ställde ut dem som konstverk. Han kallade dem för ready-mades. Det hade ingen betydelse om föremålen var hantverksmässigt utförda eller om de var vackra. Duchamp ansåg att de blev konstverk genom att han
som konstnär valde ut dem. Därmed utmanande han alla traditionella kriterier för vad konst är och hur “god” konst skall se ut. Men inga av Duchamps readymades blev konstverk om inte publiken accepterade dem. En ready-made som behöll sin identitet som bruksföremål i mötet med publiken blev inte konst. Men blev publiken upprörd över de utställda verken, bevisade det enligt Duchamp att den redan hade accepterat och godtagit de utställda föremålen som konst.
Tanken att idéerna konstnären vill uttrycka är viktigare än den skapande akten och att konstnärer därför inte måste vara hantverkare uppstod redan under renässansen. Det nyskapande hos Duchamp är dock idén att konstnären bara genom att välja ett fabrikstillverkat objekt och ge det en titel och en signatur omvandlar det till konst. Det viktiga med Duchamps readymades är deras fårmåga att väcka frågor. När blir verket konst? Kan man göra verk som inte är konst? På det sättet utmanade han publiken, som tvingas fundera över vad konst är. Duchamp var den förste vars arbete helt byggde
på idéer. Sådana verk är väldigt vanliga idag och kallas konceptuell konst.
Texten ovan är från modern museet
Här under kan ni se exempel på konstnärer som arbetar med readymade i sitt konstnärskap
Många hade flyttat in till städerna för att arbeta i fabrikerna och genom att varorna nu tillverkades
industriellt var det fler som hade råd att köpa föremål istället för att själv tillverka eller byta till sig det de behövde. Industrialismens idé var ju att massproducera varor och för att det skulle löna sig måste de vara så billiga att många hade råd att köpa dem. Industrialismens idé om massproduktion är inte möjlig utan en framväxande masskonsumtion.
Genom sin djärva syn på vad konst är har Duchamp (1887-1968) blivit en av de mes inflytelserika av 1900-talets konstnärer. Duchamp valde ut fabrikstillverkade föremål och ställde ut dem som konstverk. Han kallade dem för ready-mades. Det hade ingen betydelse om föremålen var hantverksmässigt utförda eller om de var vackra. Duchamp ansåg att de blev konstverk genom att han
som konstnär valde ut dem. Därmed utmanande han alla traditionella kriterier för vad konst är och hur “god” konst skall se ut. Men inga av Duchamps readymades blev konstverk om inte publiken accepterade dem. En ready-made som behöll sin identitet som bruksföremål i mötet med publiken blev inte konst. Men blev publiken upprörd över de utställda verken, bevisade det enligt Duchamp att den redan hade accepterat och godtagit de utställda föremålen som konst.
Tanken att idéerna konstnären vill uttrycka är viktigare än den skapande akten och att konstnärer därför inte måste vara hantverkare uppstod redan under renässansen. Det nyskapande hos Duchamp är dock idén att konstnären bara genom att välja ett fabrikstillverkat objekt och ge det en titel och en signatur omvandlar det till konst. Det viktiga med Duchamps readymades är deras fårmåga att väcka frågor. När blir verket konst? Kan man göra verk som inte är konst? På det sättet utmanade han publiken, som tvingas fundera över vad konst är. Duchamp var den förste vars arbete helt byggde
på idéer. Sådana verk är väldigt vanliga idag och kallas konceptuell konst.
Texten ovan är från modern museet
Här under kan ni se exempel på konstnärer som arbetar med readymade i sitt konstnärskap
![]() |
Meret Oppenheim |
![]() |
Joseph Beuys |
![]() |
Yoko Ono |
![]() |
Tracy Emin |
![]() | ||
Dan Wolgers |
![]() |
Marina DeBris
|
![]() |
Tomoko Takahashi |
![]() |
måndag 28 augusti 2017
söndag 2 april 2017
Redigera bilder i Photoshop
skapa en Zombi
Lägga till solstrålar
Byta himmel
Skapa en reflektion
Komposition
Fredag vecka 11 kommer vi titta på olika principer som är viktiga att tänka på när man planerar sin bild.
Triangelkomposition. En vilande triangel skapar en känsla av lung och stabilitet. Triangeln står för
Olika perspektiv skapar olika känslor. I David LaChapelle ser vi att han har använd ett grodperspektiv. Detta ger en känsla av styrka, medan bilden till höger är tagen i ett fågelperspektiv något som skapar en känsla av sårbarhet.
Det liggande formatet tilltalar betraktaren eftersom det öppnar upp sig på ett inbjudande sätt. En ögonrörelse i sidled är även något som upplevs naturligare. Landskaps format är ett annat namn för det liggande formatet
Det stående formatet kan ibland upplevas som trångt och ogeneröst som den smala dörren ut mot det lockande där utanför.
Det stående formatet kan även kallas för porträtt format och passar ofta bättre just till porträtt genre.
Kvadraten är ett lite mindre normalt format. Många fotografer känner motstånd till formatet. Det beror förmodligen på att de uppfattar kvadraten som statisk och därmed ospännande. Den utgör även en universell symbol för statisk fulländning och oföränderlighet. Hasselblad kameran har formatet 6x6-format
Gyllne snittet – Greken Euklides som levde på 300-talet f.kr redogjorde för den gudomliga proportionen. Den kan beskrivas som en linje delad på så sätt att den mindre delen förhåller sig till den större.
Ett enklare sätt att förklara det gyllne snittet är genom fibbonacis talföljd.
Kontrast – med hjälp av kontraster kan fotografen attrahera betraktaren.
Horisontala linjer = lugn och harmonisk
Vertikala linjer = levande och dynamisk. Vertikala linjer kan även symbolisera makt och styrka
Diagonala linjer skapar fart, dynamik och dramatik i bilden.
Linjer som går mot vänster läsas som att man går bakåt medan linjer som går mot höger får en att tänka framåt.
universums trefaldiga himmel jord och människan.
Cirkelkomposition står för harmoni och obruten rörelse
Olika perspektiv skapar olika känslor. I David LaChapelle ser vi att han har använd ett grodperspektiv. Detta ger en känsla av styrka, medan bilden till höger är tagen i ett fågelperspektiv något som skapar en känsla av sårbarhet.
Etiketter:
bild,
foto,
iscensatt fotografi,
komposition
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)